Sommarplaner

 
 
GUYS!!! Jag ska till USA. Okej jag har vetat detta länge men har inte riktigt velat skriva ut det fall ifall det inte skulle bli av men nu är det 99.9999% säkert. Jag är så jävla lycklig (måste sluta svära haha). Detta har vår familj snackat om sen, ja jag vet inte hur länge. Men så har det alltiv blivit "vi tar det denna sommaren", "vi tar det nästa" osv osv. Men nu händer det på riktigt. 3 veckor kommer jag spendera där. Herregud. Jag vet inte helt hundra exakt vilka ställen vi ska till men några är: New York (!!!), Florida, La, förmodligen San Francisco, Miami (tror jag?) och massa andra ställen. Pratar bpde om delstater och städer för det är lite osäkert vart vi ska hehe. Men det bokas snart! Kommer bli en massa resande men det är så värt det!
 
alla bilder från weheartit
Men kära vänner, äventyret tar inte slut där. Sedan är det dags för mig och en helt bunt tjejer att bege oss till Rhodos. Detta har dock varit bestämt sedan innan jag åkte till London. Men usch vad taggad jag är. Tjejern jag ska åka med är mina högstadietjejer (<333) som jag fortfarande har bra kontakt med vilket är så kul. Klart att de kommer bli krävande med så många olika åsikter osv osv, men tror att det kommer bli så himla roligt. Längtar till vi ligger där på stranden alla tjejer i bikini, bruna, med en drink i handen och har en riktigt rolig utekväll framför oss. Sitter och ler nu! När jag letade upp bilderna till detta inlägget så kom det upp hur mycket bilder som helst från tjejer i min ålder som varit i Rhodos. Kändes så mycket mer realistiskt då än någon perfekt brud som är utomlands som man ofta ser på inspirationsbilder. Har verkligen en bra känsla för detta!
 
Resten av sommarlovet ska jag jobba,jobba och bara umgås med vänner, familj och Johan! Är lite nervös att sommarlovet kommer försvinna snabbt men jaja, man ska som sagt inte oroa sig i onödan. 
 
JAG LÄNGTAR SÅ! 

"Att flytta utomlands"

En rätt tramisg bild som Edith tog efter vi hade käkat på Jamie Oliver i Kingston. Bakom mig har vi Themsen och en otroligt konstigt dekorerad båt. Londonlivet i mina områden.
Som sagt är jag ju hemma idag. När jag skrev min rapport satte jag igång Hanna och Ellinors podcast "Måndagspepp" (HÄR). Ni kanske har hört talas om den men jag gillar den faktiskt. Det avsnittet jag lyssnade på hette "att flytta utomlands" och det var rätt mycket jag höll med om. Och nu sitter ni säkert och tänker "men det är ju rätt stor skillnad när du är 17 år och bor i en värdfamilj och allt" 
Och ja det är en jäkla skillnad men jag bor ju trots allt fortfarande utomlands, right? 
 
Men det jag vill komma till är att jag är så glad att jag vågade. Vågade lämna vänner, familj och pojkvän hemma. Samtidigt är "lämna" ett rätt starkt ord för jag menar de är ju kvar där hemma när jag kommer hem" Vågade ta steget att bo hos någon jag aldrig träffat förut. Men jag rekomenderar verkligen alla att göra det. Och om det inte funkar, så vet du ju det då? Jag menar hur ska du kunna veta om du aldrig testat? Då vet du ju att det inte är din grej. Men tänk att alltid drömma något och inte ha en aning om hur det är. 
 
Hanna sa i podden "om du inte vågar nu, när ska du i så fall våga?" och det är så sant. Någon gång måste ju vara den gången du vågar. Visst du behöver inte vara 17 år men har du tänk på det så kör! Du behöver ju inte flytta för alltid. Flytta 3 månader, 9 månader, 1 år? Det kommer ju såklart vara jobbigt men det är det ju ibland hemma i Sverige också. 
 
Och det här med pojkvän. Jag saknar Johan så mycket att jag ibland inte vet vart jag ska ta vägen. Ibland tänker jag på om hur det skulle va om han gjorde slut och så vidare. Men nu är det snart en månad tills jag ska hem och vi har bråkat en gång ordentligt och träffats två gånger och verkligen insett hur mycket vi älskar varandra. Och so what om du inte vet vad som händer om två månader. Du vet vad som händer nu. Våga ta steget. Och om ni gör slut på grund av resan så var kanske inte ni menade för varandra, eller i alla fall inte under den perioden. Jag menar det finns så mycket att oroa sig för, vilket jag gör HELA tiden, men du har jag absolut ingen aning vad som ska hända. Det kan bli 1000 gånger bättre än vad du trodde och det kan suga också. Men då finns det två alternativ: antigen stannar du hemma resten av livet och väljer att inte göra det igen, eller så tester du en gång till för att se om  det bara var otur". 

Jag kanske har lite dubbelmoral i detta inlägget, tolka det hur ni vill. Men jag rekomenderar verkligen er att våga om ni har möjligheten till det. 

Hemma


Igår kände jag verkligen inte för att gå till skolan dagen efter. Jag kände mig hängig och så otroligt omotiverad. Hade lite ont i magen och började få hosta (igen??) så jag valde att stanna hemma idag. Tur var det för i morse mådde jag faktiskt dåligt. Jag har även inte haft någon motivation till att plugga så idag ska jag ta tag i det.  Så nu sitter jag här i  uterummet och njuter av solen son skiner in. Vet att det är fel att vara hemma när man egentligen inte är så sjuk men ibland behöver man faktiskt det. 
Nu ska jag skriva på mina rapporter!